Beethoven, Ludwig van: Sonat för violin & piano nr 5 A-dur "Vårsonaten"

Beethovens tio sonater för piano och violin omfattar tidsperioden 1797-1812, i denna genre finns alltså inget s.k. "Spätwerk" från 1820-talet. Mozarts inspirerande förebild är påtaglig, men den yngre mästaren låter ansvaret alltmera fördelas jämnt mellan de båda instrumenten, tidigare var pianots dominans synnerligen påtaglig. Det är spännande att följa tonsättarens resultat i hans strävan att göra något både andligt och substantiellt verkningsfullt med sonatsatsformen i dessa sonater, det är snarast en underdrift att påstå att han lyckades! Etiketten "Vårsonaten" - smeknamnet härrör liksom inte benämningen "Månskenssonaten" från Beethoven - är i motsats till flertalet mer eller mindre (mest mer) sökta benämningar faktiskt lyckad. Den helt obesvärade, konfliktlösa och ljusa stämning som är ett grunddrag i samtliga satser slog omedelbart an på samtidens publik när den publicerades tillsammans med violinsonaten i a-moll, op.23 (1801). Med sin omedelbara älskvärdhet, konsertanta schwung, rytmiska finesser och expressivt breda, fritt strömmande sång (framför allt i adagiot) har denna sonat änne efter två sekels nötning behållit sin plats som ett av tonsättarens mest älskade kammarmusikverk.

av Paul-Christian Sjöberg

Produced by KAN