Gabrieli, Giovanni: Canzoni

Giovanni Gabrieli
Canzoni

Mot slutet av 1500-talet var Venedig sedan länge en mycket rik stad med en självständighet som sträckte sig så långt att man t o m utformade gudstjänsten i stadens kyrkor relativt fritt från Roms inblandning. Under denna tid utvecklades musiken i St Markuskatedralen till något alldeles säreget, som fick stora konsekvenser för den begynnande barocken. Katedralen hade två huvudorglar och flera mindre. Dessutom utnyttjade man ett ansenligt antal sångare och instrumentalmusiker. Dessa delades ofta upp i flera separata körer - cori spezzati - och musiken kunde därmed klinga från flera håll i kyrkan. En rad stora tonsättare besatt posterna som kapellmästare och 1:e organister: Andrea Gabrieli, Claudio Merulo m fl.

År 1586 tillträdde Andreas brorson Giovanni Gabrieli posten som kapellmästare i St. Markuskatedralen. Han ägnade sig mer än någon annan vid denna tid åt den rena (eller nästan rena) instrumentalmusiken. Han utvecklade cori spezzati-tekniken för två till flera instrumentgrupper till en magnifik höjdpunkt. Giovanni byggde tydligt vidare på farbroderns stil, men förenklade texturen och utnyttjade homofona block med stor skicklighet - eller annorlunda uttryckt: genom att hålla samman de olika instrumentkörerna i ackordiska block förstärktes indentiteten hos varje grupp. Detta innebar att han på ett helt annat sätt än sina företrädare kunde spela på klangfärgsskillnader. Dialogen mellan grupperna blev också tydligare. Detta spel mellan sektioner fick en direkt betydelse för framväxten av barockens konsertanta stil och har levt kvar som ett väsentligt element i orkestermusik fram till våra dagar. Under senare år kan man t o m tala om en förstärkning av dessa idéers betydelse, genom att många tonsättare kommit att utnyttja möjligheterna i att låta musiken klinga från flera olika riktningar.

av Tore Eriksson mars 05

Produced by KAN