Mozart, Wolfgang Amadeus: Requiem

Det finns gott om legendomspunna musikverk, men det bästa är ändå de verk som spinner sina egna legender. Det är nästan som om den fantasieggande historien finns inbyggd som en del i själva kompositionen. I dessa lägen imiterar konsten inte livet, istället förvandlar konsten livet till en film. Synopsis: En ung musiker har under tio år försökt arbeta i storstaden helt frikopplad från alla former av fasta anställningar. I det stora hela går det riktigt bra. Men samtidigt som han är fri, är han också beroende av beställningar, konsertengagemang och elever. Det går väl bra det också, men vill det sig illa kan det råka sammanfalla att engagemangen och beställningarna tillfälligt sviktar och att de adelsfröknar som utgör en stor del av elevskaran alla gifter sig med prinsar av blodet. Sammanträffandet inträffar, den gamla njursvikten från barndomen bryter ut i stormande virulens och det blir ett himla väder i flera månader. Då bultar det ödestyngt på porten, en sjukligt dyster man träder in i rummet och överlämnar tyst ett brev. Brevet innehåller en beställning på ett Requiem. (Komisk episod): Beställaren är en halvtokig aristokrat som under många år köpt kompositioner av olika tonsättare och falskeligen utgivit dem för att vara egna snilleverk. Hans hustru har just avlidit och han vill hedra henne genom att låta framföra ett "eget" Requiem. (Åter till huvudhandlingen): Den unge tonsättaren arbetar hårt med sin komposition, då vänder åter Ödet: kompositionsbeställningarna börjar strömma in. För att få mat för dagen blir han tvungen att i rask takt komponera två operor. Dödsmässan är nu svårt försenad. Tonsättaren arbetar allt hårdare. Febern tilltar. Med svetten rinnade om pannan början allt mer gripas av övertygelsen att han skriver sin egen dödsmässa. Den dystre mannen var ett sändebud från Döden. Förvriden av plågor stönar han med hes röst de sista takterna av Lacrimosa. Döden kommer åtta takter före slutet som en befriare. Den osynliga orkestern sväller i ett visionärt fullbordande av satsen.
Appropå det: Mozart skrev sitt Requiem 1791 på beställning av Graf Franz von Walsegg zu Stuppach. Han avled innan han hann fullborda verket. Kompositionen färdigställdes senare av Mozarts elev Xaver Süssmayer. Det råder numera ingen tvekan om att Süssmayer måste ha haft tillgång till utförliga skisser eller detaljerade instruktioner från Mozart. Süssmayer var en ren "rutinkompositör" och Requiem är sprängfyllt av ytterst märkliga idéer och en harmonik som antingen förebådar Wagner eller också stals av denne rakt av.

Tore Eriksson

Produced by KAN