Mozart, Wolfgang Amadeus: Symfoni nr 41 "Jupither"

Wolfgang Amadeus Mozart
Symfoni nr 41 "Jupither"

Sommaren 1788 komponerade Mozart de tre symfonier som kom att bli hans sista. De skrevs i en följd som deras stutdatering visar: nr 39 Ess-dur blev klar 26 juni, nr. 40 g-moll 25 juli och nr. 41 C-dur 10 augusti. Symfonierna skrevs antagligen med tanke på den kommande konsertsäsongen, men inget är känt om deras uruppförande och troligtvis framfördes de aldrig ens under Mozarts livstid.
C-dur verket fick redan i slutet av 1700-talet tillnamnet "Jupitersymfonin", troligtvis, av den engelske agenten Salomon, som hade god kontakt med Wiens musikliv och som t ex hade organiserat Haydns London-turnéer. Typiskt för Mozart, här i symfonin liksom i alla hans verk, är hans förmåga att få de mest komplicerade musikaliska förlopp att klinga lättbegripligt.
Att skapa musik med denna utgångspunkt var något som låg i tiden. Vi möter t ex i det tyska området det populära begreppet "Kenner und Liebhaber" som tydligt fångar tidens estetiska norm: musik skapas för och ska kunna uppskattas och förstås av både proffs och amatörer.
Mozart har själv i brev beskrivit hur han arbetade med denna föresats i några av sina pianokonserter, skrivna ett par år före symfonin, men essensen i yttrandet gäller hela hans skapande: "Konserterna är ett mellanting mellan svårt och lätt, de är väldigt briljanta, angenäma för öronen, naturliga utan att förfalla till tomhet - och här och där kan också kännare ha behållning av dem, men ändå så att icke-kännarna blir tillfredställda, utan att veta varför".
Inte minst i symfonins final förenas det enkla med det geniala. I satsens början presenteras en serie korta motiv som Mozart snabbt börjar bearbeta kontrapunktiskt. Motiven läggs ut i olika register och i varierande
instrumentgrupper, vilket gör att musiken får en slags mosaikartad struktur. Till sist som kulmination på satsen kombinerar Mozart överraskande alla dessa motiv med varandra samtidigt. Resultatet kan nästan sägas bli en musikalisk gestaltning av upplysningstidens rationella världsbild!

Av Staffan Storm

Produced by KAN