Strauss, Richard: Till Eulenspiegel

Richard Strauss
Till Eulenspiegel

År 1893 planerade Richard Strauss att skriva en opera om skälmen Till Eulenspiegel. Han tänkte själv tillverka ett libretto med utgångspunkt i legenderna om den medeltide tyske skämtaren. Det tycks ha funnits en verklig förlaga i bondesonen Tyll Eulenspiegel från Brunswick, som levde kring mitten av 1300-talet. Det uppstod först muntligt traderade berättelser kring hans namn och en första tryckt version kring 1500. Han är ättling till de mytologiska "trickster-gestalterna" och en föregångare till både Münchausen och Háry Janos.
Strauss upptäckte emellertid att han inte kunde färdigställa librettot: figuren var för odramatisk. Förmodligen var hela idén mer filmisk än teatralisk. Idén transformerades till ett orkesterstycke, som komponerades under vintern 1894/95 och gavs den massiva titeln Till Eulenspiegels lustige Streiche nach alter Schelmenweise in Rondeauform für grosses Orchester gesetzt. Verket uruppfördes under Wüllner i Köln hösten -95.
Richard Strauss framstod som programmusikens främste representant och det råder ingen tvekan om att det fanns en historia i bakgrunden till Till. Ändå lät Strauss inte trycka något program i partituret. Han visade sig t o m ovillig att avslöja något för uruppförandets dirigent Wüllner. I ett brev till honom visade han endast på tre motiv som är kopplade till Eulenspiegel personligen och utgör styckets huvudteman. Detta kunde Wüllner själv ha räknat ut
Denna märkliga återhållsamhet blir ännu underligare när Strauss långt senare accepterade Wilhelm Maukes programrubriker och t o m skrev in dem i sitt partitur:
"En gång för länge sedan fanns det en skälm; Hans namn var Till Eulenspiegel; Han var en riktig liten rackare;
Mot nya, djärva skämt; Bara vänta och se ni skrymtare; Hopp! ridande på en häst skingrar han torgmadamerna;
Han stegar i väg i sjumilastövlar; gömd i ett råtthål;
Förklädd till präst dryper han salvelsefullt av vigvatten och moral; Men skalkens stortå sticker fram under prästrocken; Hånandet av religionen fyller honom hemligt med dödsångest;
Till utklädd till ädling ger komplimanger till vackra flickor; En av dem blir betagen i honom; Han flörtar med henne; ett nej, hur behagfullt det än är, är dock ett nej;
Till svär att han skall hämnas på mänskligheten; filister-motiv; sedan han givit brackorna en serie duktiga chocker lämnar han dem åt sitt öde;
Grimaser på avstånd; Tills gatuserenad; Rättegången; Han fortsätter att vissla; Upp för stegen! Han dinglar i ett rep till dess att han uppger andan; en sista spasm. Tills liv är slut."

av Tore Eriksson (hösten 04)

Produced by KAN